Mänskliga rättigheter
Jaha ja. Mycket tjafs på sistonde från Amnesty angående OS i Kina 2008. Tråkigt tycker jag om att det ska bli så mycket bråk runt detta. Jag tycker att det är jättebra att Kina ska få ha OS eftersom det betyder en acceptans från övriga världen att vi ser Kina lika värdigt (och på samma nivå) som oss. Synd bara att det ska bli sådana följder som att de ska riva hela kvarter så att massor med människor blir bostadslösa. Men men det här inlägget ska inte handla om Kina utan om mänskliga rättigheter.
För det första måste vi göra det klart för oss att mänskliga rättigheter är litet, för det handlar om den lilla människan och desss behov. Det stora är att kunna se till alla människors behov, för de mänskliga rättigheterna påpekar ju att alla människor är olika det är den stora poängen. Så det stora är alltså att se den ENSKILDA människan och tyvärr gör vi inte det så ofta. Vi kan ta fattigdom som ett exempel. När vi tittar på folk som är fattiga ser vi bara fattigdomen. Den ligger som en stor svart gegga och mosar ihop alla dessa människor till ett enda stort kollektiv och vi ser bara fattigdomen, inte de enskilda individerna. En femårig pojke i ett svältdrabbat område i västra Afrika har ungefär samma behov som en femårig pojke i västra Europa. Han är ett barn som vill leka och få vara barn. Denna lilla femåriga pojke skulle nog uppskatta en lekplats mer än en extra påse med ris. Detta glömmer vi ofta bort eftersom vi bara ser fattigdomen och svälten, vi lyckas liksom inte tränga igenom den där svarta geggan. Samma sak gäller en sjuttonårig tjej i Indien hon har samma behov som mig, träffa vänner, pojk/flickvän eller vad det nu handlar om shoppa kanske? Men vi ser bara att vi måste invenstera i rent vatten och mat och inte på ungdomsgårdar eller diskon som är gratis. Det som den sjuttonåriga flickan kanske verkligen är i behov av är sexualundervisning; hur hon skyddar sig eller att hon kan bestämma över sin egen kropp, men det är klart vatten är mycket viktigare än att hon blir mamma eller får AIDS, eller? På något sätt verkar det som om vi glömmer att de också är männniskor precis som vi och har samma behov. Titta bara på Sverige vilket rabalder det varit på slutet när det beslutades att riva kojor som barnen byggt själva. Alla tyckte att barnen faktiskt måste få leka och vara barn, men det gäller väl alla över hela världen oavsett om du bor i Sverige eller i Uganda. För det är ju det de mäskliga rättigheterna handlar om att kunna se till den lilla människan, rätten till att få leva, värdigt absout men också på ett sätt som du vill leva.
Men framför allt måste vi komma ihåg när vi pratar mänskliga rättigheter är att till varje rättighet tillkommer en skyldighet, glöm inte det mina vänner, det är det viktigaste av allt
För det första måste vi göra det klart för oss att mänskliga rättigheter är litet, för det handlar om den lilla människan och desss behov. Det stora är att kunna se till alla människors behov, för de mänskliga rättigheterna påpekar ju att alla människor är olika det är den stora poängen. Så det stora är alltså att se den ENSKILDA människan och tyvärr gör vi inte det så ofta. Vi kan ta fattigdom som ett exempel. När vi tittar på folk som är fattiga ser vi bara fattigdomen. Den ligger som en stor svart gegga och mosar ihop alla dessa människor till ett enda stort kollektiv och vi ser bara fattigdomen, inte de enskilda individerna. En femårig pojke i ett svältdrabbat område i västra Afrika har ungefär samma behov som en femårig pojke i västra Europa. Han är ett barn som vill leka och få vara barn. Denna lilla femåriga pojke skulle nog uppskatta en lekplats mer än en extra påse med ris. Detta glömmer vi ofta bort eftersom vi bara ser fattigdomen och svälten, vi lyckas liksom inte tränga igenom den där svarta geggan. Samma sak gäller en sjuttonårig tjej i Indien hon har samma behov som mig, träffa vänner, pojk/flickvän eller vad det nu handlar om shoppa kanske? Men vi ser bara att vi måste invenstera i rent vatten och mat och inte på ungdomsgårdar eller diskon som är gratis. Det som den sjuttonåriga flickan kanske verkligen är i behov av är sexualundervisning; hur hon skyddar sig eller att hon kan bestämma över sin egen kropp, men det är klart vatten är mycket viktigare än att hon blir mamma eller får AIDS, eller? På något sätt verkar det som om vi glömmer att de också är männniskor precis som vi och har samma behov. Titta bara på Sverige vilket rabalder det varit på slutet när det beslutades att riva kojor som barnen byggt själva. Alla tyckte att barnen faktiskt måste få leka och vara barn, men det gäller väl alla över hela världen oavsett om du bor i Sverige eller i Uganda. För det är ju det de mäskliga rättigheterna handlar om att kunna se till den lilla människan, rätten till att få leva, värdigt absout men också på ett sätt som du vill leva.
Men framför allt måste vi komma ihåg när vi pratar mänskliga rättigheter är att till varje rättighet tillkommer en skyldighet, glöm inte det mina vänner, det är det viktigaste av allt
Kommentarer
Trackback
