Där dansar Fredrik Åkare kind emot kind, med lilla fröken Cecilia Lind
Jag har haft en låt på hjärnan hela dagen. För ovanlighetens skull är det inte en dålig låt, utan en fin och mycket bra låt, nästan en av mina favoriter faktiskt. Fredrik Åkare och Cecilia Lind heter den. Det jobbiga är att jag inte kan hela låten utan bara vissa delar som jag går runt och sjunger hela tiden (i huvudet inte högt). Men det är som det är, den låten är jättefin, jag gillar den verkligen.
Håller på och skriver resolutioner på FN-projektet just nu, det går ganska bra, men det är svårt. Jag menar komma på en lösning som minskar utsläppen i världen utan att gå emot det land man företräder, i mitt fall USA, samt utan att trampa sina allierade på tårna. Svårt, svårt, svårt. Men otroligt intressant och lärorikt. I de flesta projekt brukar det kännas sorgligt på något sätt som att ingenting går att lösa och att världen ändå kommer dö imorgon, men inte nu. Okej lite kanske, som att de lösningar som ges inte hjälper. Men man kommer ändå på lösningar som kan förbättra situationen lite, lite grand. Det som också är roligt är att skriva diplomatspråk. HAHAHA, det är ganska flummigt och man känner sig lite töntig när man pratar om det. Aja, så är det
hej
Håller på och skriver resolutioner på FN-projektet just nu, det går ganska bra, men det är svårt. Jag menar komma på en lösning som minskar utsläppen i världen utan att gå emot det land man företräder, i mitt fall USA, samt utan att trampa sina allierade på tårna. Svårt, svårt, svårt. Men otroligt intressant och lärorikt. I de flesta projekt brukar det kännas sorgligt på något sätt som att ingenting går att lösa och att världen ändå kommer dö imorgon, men inte nu. Okej lite kanske, som att de lösningar som ges inte hjälper. Men man kommer ändå på lösningar som kan förbättra situationen lite, lite grand. Det som också är roligt är att skriva diplomatspråk. HAHAHA, det är ganska flummigt och man känner sig lite töntig när man pratar om det. Aja, så är det
hej
Kommentarer
Trackback
