Freja Andersson

Jag har börjat drömma helt störda drömmar på sista tiden. De är jätteläskiga eller jättesorgliga och jag vaknar alltid med en stor känsla av obehag. Det här låter helt stört, men så är det. Jag tror alltid att de är sanna också och inte en dröm. Ibalnd kommer jag dock på att jag drömmer i drömmen, men ofta tror jag att det är sant och vaknar helt rädd och inser inte förrän mycket senare att det bara var en dröm.

Aja, jag ska inte gå in närmare på mina drömmar och så för det känns som om det är ganska oväsentligt för de som läser min blogg att veta. Jag läste massa kommentarer jag fått på min blogg angående ett inlägg som jag skrev för ungefär ett år sedan och som handlade om att jag tyckte att det fanns stora likheter mellan nazismen och kommunismen. Jag har kanske ändrat uppfattning lite, men det finns väl ingen som förnekar att på de ställen där kommunismen utövats så har det varit väldigt likt nazismen, sedan vet jag att de som kallar sig kommunister anser att det är en förvrängd kommunsim och inte den sanna. Men säga vad man vill, men Marx anser faktiskt att man ska ha proletäriatets diktatur ett tag för att det ska bli ett klasslöst samhälle. Frågan är ju ändå om det blir så. För det är ju ändå så att man ska "förtrycka" de som är rika och då puttar man ju ner de till en klass lägre än arbetarna eftersom det är arbetarna som är normen och de som inte är där kan bara gå och lägga sig. Det är ju så, det kan ingen förneka. Dessutom tror jag att det ligger i ett djurs natur (och människan är ju faktiskt ett djur) att ordna allting i hierarkier. Sedan kan man diskutera vad dessa hierarkier ska grunda sig på. Men sedan i en kommunistisk stat så är det ju på något sätt som om alla ska tycka likadant. Man ska tycka att samhället nått sin kulm och inte behöver utvecklas något mer, men det tycker jag är fel, för det är ju liksom meningen med ett samhälle att det hela tiden ska utvecklas. Och för att ett samhälle ska utvecklas måste det finnas nytänkande människor, men enligt min tolkning av kommunismen (som självklart inte behöver vara likadan som någon annans) så ska alla ha samma mentalitet. Jag tycker det är viktigt att man förespråkar en mångfald, men det betyder inte att det ska vara ojämlikt. Jag tycker det är viktigt med en jämlikhet, men det når man inte genom att någon bestämmer vad alla ska tycka eller vad som innefattar jämlikhet. Jag menar någon som är aktiv och engagerad förtjänar väl att få mer än något mähä som bara sitter och glor av ren lättja? Eller? Det tycker jag i alla fall!