2010 i backspegeln
För ungefär ett år sedan kom jag hem från Barcelona. Efter ett halvårs äventyr i den stora staden återvände jag hem till lilla sömniga Stockholm. Jag befarade att jag skulle tycka allting verkade tråkigt i jämförelse med vad jag varit med om men så kom det inte att bli. Istället kom 2010 att bli ett mycket händelserikt år.
Nästan direkt efter att jag kommit hem infann jag mig på upprop ute på Södertörn och började min journalistutbildning. Den bjöd på massor av nya intryck och lärdomar. Jag träffade mängder med nya människor och lärde mig en gång för alla att våga prata avspänt med folk och ringa upp okända människor. Sedan lärde jag mig att skriva effektivt. Den ordbajsare jag en gång varit försvann fort och ersattes med korta effektiva texter som sa mer än mina gamla 5 papper långa uppsatser. Jag började problematisera allt på ett annat sätt. Tänkte på hur man skulle kunna vinkla på detta för att få folk att läsa om det. Blev källkritisk på ett sätt jag inte trodde var möjligt och jag började analysera journalistiska texter ur flera skilda perspektiv.
Höstterminen bjöd också på spännande intryck. Efter att i ett år inte ha behövt ta ställning själv utan sitta som en fluga på väggen och objektivt återberätta vad som hänt och låta andra tala genom mig skulle jag nu själv tycka. Jag skulle analysera och dra slutsatser utifrån den information jag inhämtat. Min akademiska sida, som älskar att skriva långa argumenterande texter med invecklat språk och långa bisatser, jublade. För hur mycket jag än älskade journalistiken innebar det inte att ta ställning och argumentera för en viss sak. Nu kom det att bli ändring på det. Jag fick dessutom en mycket djupare inblick i vad historia egentligen kan vara och att det handlar om så mycket mer än bara enstaka händelser.
Min sommar gav också mycket äventyr och intryck. Jag reste en hel del. Först reste jag tillsammans med en kompis till den EUropeiska staden Bryssel. Staden var mer internationell än belgisk men vad gjorde det. Vi fick i alla fall några härliga dagar med sol, EU och god mat. Nästan direkt efter att jag kom hem därifrån bar det av till det stora landet i öst, Kina. Där var jag i två veckor och försökte vara interkulturell. Alltså att jag inte tyckte att allt som inte var hemma var dåligt eller att jag tolkade allting som kinserna gjorde utifrån att det var deras kultur. Men resan innebar så mycket mer än så. För första gången var jag i ett odemokratiskt land med politiska fångar och censur. Till och med jag som turist kom att märka av det. Inte minst eftersom man inte kom in på facebook eller YouTube. För första gången förstod jag vad det kan innebära att inte få göra som man vill. Dessutom inte att förglömma tog jag steget ur tonårsvärlden och fyllde 20 år.
Jag fortsatte med mina uppdrag inom fotbollen men ökade det ytterligare genom att även börja träna ett flicklag. Däremot valde jag efter avslutad säsong att inte längre spela själv utan bara träna lag. Framförallt för att kunna ägna mer tid åt mina uppdrag på Stockholms fotbollförbund. Och än så länge har jag inte ångrat mig..
Sist men inte minst vill jag skriva om de människor jag umgicks med förra året. Dels fortsatte jag att umgås med mina kära vänner som jag haft sen innan men jag träffade också en mängd nya personer, inte minst från högskolan. Andra har jag återupptagit kontakten med och utvecklat en riktigt fin vänskap. Framförallt kommer jag tänka på en speciell person när jag tänker på 2010. Du gav mig på många sätt ett underbart år med många ljusglimtar och glädje. Men nytt år, nya tider. Vi kunde inte fortsätta som vi gjort. Men du kommer alltid vara en stor del av mig..
Så 2010 ett helt okej år. Men jag hoppas att 2011 blir ännu bättre!
Nästan direkt efter att jag kommit hem infann jag mig på upprop ute på Södertörn och började min journalistutbildning. Den bjöd på massor av nya intryck och lärdomar. Jag träffade mängder med nya människor och lärde mig en gång för alla att våga prata avspänt med folk och ringa upp okända människor. Sedan lärde jag mig att skriva effektivt. Den ordbajsare jag en gång varit försvann fort och ersattes med korta effektiva texter som sa mer än mina gamla 5 papper långa uppsatser. Jag började problematisera allt på ett annat sätt. Tänkte på hur man skulle kunna vinkla på detta för att få folk att läsa om det. Blev källkritisk på ett sätt jag inte trodde var möjligt och jag började analysera journalistiska texter ur flera skilda perspektiv.
Höstterminen bjöd också på spännande intryck. Efter att i ett år inte ha behövt ta ställning själv utan sitta som en fluga på väggen och objektivt återberätta vad som hänt och låta andra tala genom mig skulle jag nu själv tycka. Jag skulle analysera och dra slutsatser utifrån den information jag inhämtat. Min akademiska sida, som älskar att skriva långa argumenterande texter med invecklat språk och långa bisatser, jublade. För hur mycket jag än älskade journalistiken innebar det inte att ta ställning och argumentera för en viss sak. Nu kom det att bli ändring på det. Jag fick dessutom en mycket djupare inblick i vad historia egentligen kan vara och att det handlar om så mycket mer än bara enstaka händelser.
Min sommar gav också mycket äventyr och intryck. Jag reste en hel del. Först reste jag tillsammans med en kompis till den EUropeiska staden Bryssel. Staden var mer internationell än belgisk men vad gjorde det. Vi fick i alla fall några härliga dagar med sol, EU och god mat. Nästan direkt efter att jag kom hem därifrån bar det av till det stora landet i öst, Kina. Där var jag i två veckor och försökte vara interkulturell. Alltså att jag inte tyckte att allt som inte var hemma var dåligt eller att jag tolkade allting som kinserna gjorde utifrån att det var deras kultur. Men resan innebar så mycket mer än så. För första gången var jag i ett odemokratiskt land med politiska fångar och censur. Till och med jag som turist kom att märka av det. Inte minst eftersom man inte kom in på facebook eller YouTube. För första gången förstod jag vad det kan innebära att inte få göra som man vill. Dessutom inte att förglömma tog jag steget ur tonårsvärlden och fyllde 20 år.
Jag fortsatte med mina uppdrag inom fotbollen men ökade det ytterligare genom att även börja träna ett flicklag. Däremot valde jag efter avslutad säsong att inte längre spela själv utan bara träna lag. Framförallt för att kunna ägna mer tid åt mina uppdrag på Stockholms fotbollförbund. Och än så länge har jag inte ångrat mig..
Sist men inte minst vill jag skriva om de människor jag umgicks med förra året. Dels fortsatte jag att umgås med mina kära vänner som jag haft sen innan men jag träffade också en mängd nya personer, inte minst från högskolan. Andra har jag återupptagit kontakten med och utvecklat en riktigt fin vänskap. Framförallt kommer jag tänka på en speciell person när jag tänker på 2010. Du gav mig på många sätt ett underbart år med många ljusglimtar och glädje. Men nytt år, nya tider. Vi kunde inte fortsätta som vi gjort. Men du kommer alltid vara en stor del av mig..
Så 2010 ett helt okej år. Men jag hoppas att 2011 blir ännu bättre!
Kommentarer
Trackback
